Sammanfattning av dag 2 på Rikskonferensen 2023

Samverkan, långsiktighet och kreativitet krävs för att lösa utmaningarna inom kompetensförsörjning. Yrkesspråket är viktigt och det lär vi oss bäst av och med våra kollegor på arbetsplatsen. Ett språkutvecklande arbetssätt leder också till en bättre arbetsmiljö.

Tillsammans säkrar vi kompetensförsörjningen framöver. Ida Ingerö från Vårdföretagarna inleder dag två med att fastslå att:

– Vi behöver kroka arm för att klara utmaningen.

Samverkan i Fyrbodal

 Anita Andersson Hagsgård, VO-College Fyrbodal

– Vi har god samverkan i Fyrbodal och sträcker på oss och berättar gärna om det, säger Anita.

Fyrbodals mål 2024–2028:

• Samverkan kring strategisk kompetensförsörjning.
• Kvalitetssäkrad handlingskompetens utifrån nationella riktlinjer för VO-College.
• Kompetensväxla skola och arbetsliv.

Fyrbodals framgångsfaktorer är:

1. Stark koppling mellan regionala och lokala mål med handlingsplaner med återkoppling åt båda håll.
2. Tydlig struktur. Fyrbodal gillar att planera och lägger en plan för ett år framåt i tiden. De har fyra regionala styrgruppsmöten och en regional arbetsgrupp sätter agendan till mötena. Lokala styrgrupper har också möten innan de regionala mötena.
3. Tillfälliga arbetsgrupper. Både vad gäller arbetsgivare, utbildare och fackliga. De har ett stort engagemang från Kommunal.
4. Uppföljning. Det är en utmaning att hålla i och hålla ut. Processledarens roll är viktig. Hen ska vara med i det lokala och regionala arbetet samt hålla i alla frågor som dryftas.
5. Delaktighet och engagemang. Fyrbodal har ett stort engagemang och en hög närvaro.
6. Processledare. Anita jobbar 50 procent och de har inga lokala processledare. Hon är med i alla tänkbara sammanhang som lokala styrgrupper och yrkesråd. Anita menar att hennes fysiska närvaro bidrar till att de håller i samverkan så som vi gör.

– Arbetsförmedlingen ska ha många guldstjärnor. De tycker det är viktigt med kontakter med arbetslivet och vi har en bred representation från den, säger Anita.

 

Äldreomsorg, funktonshinderomsorg, ledarskap och kompetensförsörjning

 Sabina Joyau och Anna Thomsson, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning inom äldreomsorgen. Men mycket är positivt och det har skett en enorm utveckling under de senaste åren som exempelvis:

• Från sjukhuslika salar till lägenheter med gemensamhetsutrymmen.
• Personalens kompetens har ökat.
• Folksjukdomar kan förebyggas.
• Mer kunskapsbaserad omsorg.
• Moderna hjälpmedel.
• Äldre är trygga med sin omsorg.
• Höjt förtroende för personalen.
• Vård- och omsorgscollege arbete. 

Språkutveckling och handledarskapet har utvecklats tack vare VO-Colleges arbete.

Sabina Joyau, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Utmaningar inom kompetensförsörjning

Under det kommande decenniet ökar antalet personer som är 80 år eller äldre med nästan 50 procent. Men arbetskraften ökar inte i samma utsträckning. 

Slutsats: det kommer inte gå att rekrytera sig ur behoven. Vi behöver behålla befintliga personer och ställa om arbetssätt.

Sabina berättar lite mer om några av de nio strategierna som SKR tagit fram för att stödja kommuner och regioner i för att möta utmaningar inom kompetensförsörjning.

 

Öka heltidsarbetet: Om alla som jobbar deltid inom äldreomsorg skulle jobba tre timmar mer per dag skulle behovet att anställa fler gå ner drastiskt.

Minska sjukfrånvaron: SKR gör en kunskapssatsning som heter Friska arbetsplatser. Forskning visar att hållbara och friska arbetsplatser är viktiga för att minska sjukfrånvaron.

Stärk ledarskapet: Det är tufft att vara chef och ledare inom äldreomsorg. Men ledarskapet är viktigt för att medarbetarna ska trivas och verksamheten ska fungera. Därför har SKR tagit fram Chefoskåpet som bidrar till en bättre arbetsmiljö för chefer.

Nya lösningar: Det kan vara nattkameror, där den äldre uppnår en högre självständighet i sitt hem och personalen får bättre scheman.

Attraktivitet: Det är viktigt att tala gott om jobben inom äldreomsorgen.

Alla har ett ansvar.

Funktionshinderområdet 

Anna berättar att SKR önskar ett breddat äldreomsorgslyft till funktionshinderomsorgen, eftersom allt fler personer med funktionsnedsättning blir äldre.

Några utmaningar inom funktionsområdet:

• Ohälsan är stor, och de får även en sämre hälso- och sjukvård.
• Åldrande målgrupp, som vill bo med andra äldre.
• Unga som inte kommer från en anpassad gymnasieskola.
• Utmaningar och utsatthet utöver funktionsnedsättningen.

SKR har tagit fram projektet Gott liv som äldre, med aktiviteter och boende för personer med en funktionsnedsättning.

SKR har också tagit fram Yrkesresan, som är en satsning på kompetensutveckling inom funktionshinder.

 

Yrkesvuxutredningen

Elof Hansjons, Regeringskansliet

Elof berättar att det finns en bred uppslutning i Sverige om att Regeringen ska utveckla yrkesutbildningen för vuxna.

– För få ungdomar läser yrkesprogram på gymnasiet. Det är en utmaning och vi vet att programmen är bra för ungdomar och Sverige, säger Elof.

Elof menar att det finns stora behov av att fortsätta utbilda fler inom yrken för vård och omsorg. Tack vare efterfrågan från eleverna är den utbildningen störst inom Yrkesvux.

Elof berättar att utredningen har i uppdrag att:

• En ny utbildningsmodell med stark koppling mellan arbetsplatser och utbildning.
• Åtgärder för långsiktighet när det gäller statens finansiering av yrkesutbildning inom Komvux.
• Riktade satsningar till kommuner med särskilt stora behov.
• Tillgång till stöd och anpassning i Komvux.
• Se över hur Komvux är anpassat för personer med funktionsvariationer.
• Vägar vidare till arbetsmarknaden från anpassad utbildning.
• Se över bestämmelser för prövning.

Tilläggsdirektiv – utreda en ny yrkesutbildning för vuxna som ska föreslå:

• En ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i yrkeshögskolemodellen.
• Vilka krav som ska ställas för att en offentlig eller enskild aktör ska få anordna och få statligt stöd för den nya formen av yrkesutbildning.
• Avgränsningar mellan den nya yrkesutbildningen och befintliga utbildningar, inom bland annat Komvux.

Vad har den utredningen kommit fram till hittills?

• Lärlingsutbildningen för vuxna behöver bedrivas i samverkan med arbetsgivare.
• Statsbidraget för Yrkesvux behöver bli mer långsiktigt.
• Möjlighet till riktade satsningar till vissa kommuner.
• Bestämmelserna om stöd i Komvux kan både behöva förtydligas men fortsätta vara flexibla.
• Möjligheten till prövning i Komvux bör finnas kvar men kan behöva begränsas.

Utredningen har hittills kommit fram till detta:

• Det bör skapas en ny utbildningsform: yrkesskola med gymnasial yrkesutbildning för vuxna.
• Yrkesskolan ska följa samma modell som yrkeshögskolan.
• Yrkesskolan ska vara ett komplement, inte en konkurrent till annan vuxenutbildning.
• Utbildningen kommer delvis nå en annan målgrupp.

 

Språkkrav inom vård och omsorg

Eva Stilling och Olga Orrit på VO-College kanslil

Eva berättar att språkkrav ofta förknippas med nivå, eller de krav på svenska språket som bör ställas på en individ vid en anställning.

– Men vi vet att språkutveckling är ett livslångt projekt, säger Eva.

Förutsättningarna för att lära sig ett nytt språk som vuxen är olika, och det tar olika lång tid att lära sig ett nytt språk som vuxen.

– Det måste finnas en struktur för språkutvecklingen på arbetsplatsen, säger Olga.

Numera ingår svenska som andraspråk i yrkespaket på Komvux. Vidare finns behov, möjligheter och en vilja för en bättre samverkan med yrkeslärare, så svenska språket blir mer integrerat i utbildningen. På så vis blir eleven bättre rustad inför att hen ska komma ut på arbetsmarknaden.

– Språk och kompetensförsörjning hänger nära och tätt ihop, berättar Olga.

Arbetet med att stärka språket inom välfärden har skalats upp under de senaste åren, inte minst tack vare den förra och även den nuvarande regeringens satsning på språket i välfärden. VO-College är en viktig del i satsningen.

VO-College stöd med fem nycklar till en språkutvecklande arbetsplats:

1. Språkombud.
2. Språket på jobbet.
3. Språket på jobbet-podden.
4. De två böckerna ”Lyft språket på jobbet!” och “Med språket som strategiskt verktyg”.
5. “Prata om jobbet”, som är ett underlag för att utveckla språket.

 

Hur kan man anpassa svenska som andraspråk till vård- och omsorgsprogrammet?

Maja Nordström, Uppsala kommun

 Maja har arbetat mycket med att anpassa utbildningar i svenska som andraspråk till vård- och omsorgsprogrammet.

Målbilden var:

• Klara SVA 1
• Klara vårdkurserna
• Anpassad kommunikation
• Anpassat bemötande
• En god och säker vård
• Patientsäkerhet

Elevgruppen:

• Består av en stor andel andraspråkselever.
• Har ofta studieväg 2, det vill säga kort skolbakgrund i hemlandet.
• En stor passion för vård och omsorg.
• Ett behov av inkomst och ett fast jobb.

– Eleverna har arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg, personlig lämplighet, motivation och grundbehörighet samt SVA-grund.

Maja berättar att de däremot saknar skolkunskap, vilket innebär att de har svårt med abstrakt tänkande och att läsa mellan raderna.

Maja menar att lärarna behöver möta eleverna där de är och bygga på steg för steg, där slutmålet är att de ska klara SVA 1.

Det var viktigt att kompensera för:

1. Språk och studieteknik.
2. Stöttning i vårdkurserna.
3. Samtal och kommunikation.
4. Skriftlig förmåga och kommunikation.

Maja nämner ett konkret exempel där de integrerar moment från SVA 1 som att läsa skönlitteratur, språksociologi och skriftliga genrers.

Vidare lyfter hon vikten av arbetsplatser med god psykosocial arbetsmiljö, där alla vågar prata, där man lär av varandra och där vården är god och säker.

 

Äldre- och socialminister Anna Tenje har ordet

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje

Anna inleder med att fastslå att det är viktigt att lösa utmaningarna inom kompetensförsörjning för vård och omsorg.

– Vi har lyckats med vår framgångsresa – allt fler blir äldre och vi lever friskare längre. Därför står äldreomsorgen inför stora utmaningar, säger Anna.

 Anna betonar vikten av att fler behöver söka sig till yrkena inom branschen och att branschen behöver väcka ett intresse hos unga.

Det är viktigt att vi samarbetar och krokar arm mellan staten, regioner, kommuner, skolor, vårdföretag, forskning och akademin.

Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister

Anna säger att VO-College har förstått vikten av samverkan och hon är glad över det.

 Fler måste också dela goda exempel och visa på misstag, så fler inte behöver göra samma misstag.

Äldreomsorgslyftet

Statsbidraget Äldreomsorgslyftet är på 1,7 miljarder, årligen i tre år. Socialstyrelsen ska ge riktlinjer och kriterier för hur pengarna kan användas.

 – Min förhoppning är att stadsbidraget också kan användas till språkhöjande insatser, menar Anna.

 När det gäller demensvården och demenssjukdomar behöver kompetensen höjas. Anna berättar att läkemedel blir allt bättre och lyfter vikten av förebyggande insatser.

Anna slår ett slag för välfärdstekniken.

– Jag ser goda exempel där man implementerar teknik på ett smart sätt. Vi måste visa på nyttan med välfärdstekniken som stärker människors integritet, trygghet och säkerhet samt frigör tid för personalen som de kan lägga på den värmande handen, menar Anna.

Anna säger att staten måste visa tydliga riktlinjer, råd och direktiv för hur välfärdstekniken ska användas.

 

Uppföljning av regeringssatsningen “Språkträning för anställda inom äldreomsorgen”

Lisa Blomqvist och Karin Örtenholm, Skolverket

Lisa berättar att Skolverket har undersökt hur arbetsplatser, där personalen gått språkombudsutbildning, arbetar med språkutveckling. De har gjort intervjuer och skickat ut enkäter till chefer och språkombud. 

– Vi har bland annat frågat om språkombudsutbildningen har lett till förbättringar i verksamheten och om språkombuden har förutsättningar för att kunna arbeta som språkombud, säger Karin.

Intervjuerna och enkäterna visar att:

• Missförstånd på grund av språk och kultur kan bidra till en ökad arbetsbelastning för personalen.
• Det fanns en initial tveksamhet hos språkombud och övrig personal.

Lisa lyfter några förbättringar som:

• Ett mer öppet och accepterande arbetsklimat.
• Förbättrar arbetsklimatet och fler känner glädje på jobbet.
• Förbättrat språk och förbättrad kommunikation.
• Ökad medvetenhet om att prata svenska som andraspråk.

Intervjuerna har vist att chefens stöd är viktigt för språkombuden.

Preliminära slutsatser

• Förbättringar har skett inom verksamheter som har bra förutsättningar.
• Det har även varit språkutveckling för individer som behöver stärka svenskan, men också en generellt förbättrad arbetsmiljö.
• Utmaningen inom kompetenshöjning gör att det finns en öppenhet för att arbeta med språkutveckling.
• Om chefens stöd uteblir riskerar de effekterna att utebli.
• Chefen bör involveras under utbildningen.
• Majoriteten av språkombuden tycker sig ha ett stöd i dag.

– Språk och kommunikation handlar inte bara om att individer ska utveckla sin svenska; det handlar om hela arbetsplatsens kommunikation, säger Lisa.

 

Maria Edward och Doaa Al Khattawi, Halmstads kommun

Deras språkresa började våren 2022 när en förstudie genomfördes av WSP tillsammans med socialförvaltning, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltning och kommunledning. 

– De första språkombuden utbildades via VO-College, berättar Maria.

Samtidigt skickades en självskattningsenkät till medarbetare för att undersöka hur de skattar sin förmåga. Många upplevde att de hade god förmåga inom att lyssna men den skriftliga förmågan var låg.

En enkät till enhetschefer skickades ut så de kunde skatta språknivån i arbetsgruppen.

Så har Halmstad arbetat med språkombud:

• Strategiskt arbete inom hr, enhetschefer och språkombud.
• Återhämtningsbonus.
• Workshops med chefer och språkombud om behov och möjligheter.
• VO-College-samarbete.
• Olga Orrit hade en föreläsning med chefer och språkombud.
• Språkombud, vikarieombud och handledare.
• Nätverksträffar.
• Teamsgrupper.

De hade ett samarbete med Komvux och SFI-lärare kring yrkessvenskan. Det var 15 medarbetare som gick tio tillfällen á två timmar. Fokus var på samtal på vårdsvenska, medarbetarsamtal samt riktlinjer och rutiner. 

Några utmaningar var:

• Hålla arbetet med språkombuden levande.
• Utbildning till undersköterska av redan anställda – öka språkkompetensen.
• Kompetens hos mottagaren.
• Koppla på Komvux till språkombud i pedagogiska delar.

Men det fanns också möjligheter som exempelvis:

• Nära samarbete med VO-College.
• Nära samarbete med språkombud.
• Återhämtningsbonus.
• Nära samarbete med Komvux och SFI.
• VO-College “Språket på jobbet”.

Doaa och språkombudsresan

När Doaa fick frågan om att vara språkombud tackade hon ja direkt.

Hon gick en utbildning på tre tillfällen och efter utbildningen hade mycket klarnat kring hur hon skulle arbeta som språkombud. Doaa betonar att chefens roll är viktig och att chefen fortfarande stöttar henne.

– Nätverksträffar är också viktiga. För genom dem håller vi oss uppdaterade och påminner oss om språkombudsrollen, berättar Doaa.

Pärm med svenska ord och språkcafé

Doaa gjorde en pärm med svenska ord som exempelvis kräm, köttbullar, salt och peppar.

– Tack vare pärmen kan fler göra ett bra jobb, och jag är glad för arbetet som jag har gjort, säger Doaa.

Doaa berättar att språkcaféet var viktigt. Då var inte chefen med, för många tycker det är pinsamt att säga fel när chefen hör.

– Jag ska fortsätta och bidra till att integrera fler i svenska språket och samhället, säger Doaa.

Utredning “Språkkrav för personal inom äldreomsorgen”

Peter Danielsson är särskild utredare för språkkrav inom äldreomsorgen på Regeringskansliet. Regeringen har tillsatt en utredning om språkkrav för personal i äldreomsorgen.

Peter berättar att utredningen ska analysera och ta ställning till:

• Vilken språknivå som ska gälla för undersköterskor och vårdbiträden.
• Om språknivån bör vara olika för olika yrkesgrupper.

– Utredningen ska också analysera och föreslår hur ett språkkrav kan utformas, bedömas, följas upp och långsiktigt kvalitetssäkras, berättar Peter.

 Peter berättar vidare att utredningen ska undersöka vilka konsekvenser språkkravet kan ha för både personalen och kompetensförsörjningen, inom såväl privat som offentlig regi.  

 Slutligen ska utredningen analyser och föreslå kostnadseffektiva insatser som hjälper personalen att uppnå språkkravet.

 – I arbetet bär vi med oss de tre perspektiven äldre och närstående, personalen och kompetensförsörjningen, förklarar Peter.

Sammanfattning av språkproblemen:

• Det finns en bristande språkförmåga i de flesta verksamheter.
• Hos vissa verksamheter gäller det främst tillfälligt anställda men på andra ställen gäller det för hela personalstyrkan.
• De som har utbildning har oftast bättre språkförmåga, men den är inte tillräckligt bra.
• Arbetsplatserna är inte alltid språkutvecklande.
• Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft som leder till låga incitament till utbildning.

Peter säger att bristande språkförmåga leder till problem i det dagliga arbetet som exempelvis:

• Beviljade insatser utförs fel eller inte alls.
• Den enskildes rätt till delaktighet och trygghet äventyras.
• Det uppstår patientsäkerhetsbrister.
• Arbetsmiljö äventyras, det blir missförstånd och frustration i arbetsgruppen och en ökad arbetsbelastning.

Peter går vidare och fastslår att SVA på Komvux inte alltid är språkutvecklande eftersom:

1. Den är för kort. Ingen kan utveckla språket så snabbt.
2. Infärgning saknas, alltså har man inte SVA kopplat till vård och omsorgsämnena.
3. Vissa elever saknar tillräckliga förkunskaper.

De flesta verksamheter skulle ha svårt att klara bemanningen om ett skarpt språkkrav för anställning införs, men många är ändå positiva till ett språkkrav.

Peter Danielsson, särskild utredare för språkkrav inom äldreomsorgen på Regeringskansliet.

Vilken språknivå behövs?

• GERS B2.
• Samma nivå för undersköterskor och vårdbiträden.

Dessa tre kriterier skulle kunna vara språkkrav:

1. SV eller SVA på gymnasial nivå.
2. Motsvarande kompetens.
3. Förutsättningar för ett nationellt prov i svenska för vård och omsorg som skulle fungera som högskoleprovet.

Språkutveckling och kompetensförsörjning – parterna i VO-College

Rikskonferensen avrundades i ett samtal mellan dessa representanter från parterna i VO-College:

Fremia: Karin Liljeberg

Kommunal: Mari Huupponen

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR): Elsa Lyon

Sobona: Conny Larsson

Vårdföretagarna: Anna Bergendal

Karin Liljeberg på Fremia

– Att behärska svenska är en förutsättning för vård och omsorg, säger Karin på Fremia.

– Små verksamheter har mindre stödstrukturer runt om sig. Det är en utmaning. Därför är samverkan viktigt, menar Karin.

Mari Huupponen på Kommunal

– Yrkena inom vård och omsorg är komplexa; det är inga enkla jobb. Mycket kretsar kring ickeverbal och verbal kommunikation på arbetsplatserna. Därför ska alla som arbetar inom äldrevården ha en utbildning. Vi glada över att regeringen har fortsatt rusta personalen med rätt kompetens genom Äldreomsorgslyftet, berättar Mari.

– Det är en enorm styrka att parterna håller med varandra och vi kommer göra stordåd tillsammans, säger Mari.

Anna Bergendal på Vårdföretagarna

– Kompetensförsörjnings-frågan är högt på listan över viktiga frågor för Vårdföretagarna. Vi ser att vi måste dra i alla trådar för att underlätta kompetensförsörjning, Anna.

– Språkutbildningar är viktigt men det räcker inte, för det finns en risk om man inte befinner sig i en språkutvecklande miljö, menar Anna.

Conny Larsson, chef kompetenskansliet på Sobona 

– Det har skett en otrolig utveckling i handledarutbildning och språkombud. Jag vill lyfta att vi inte ska glömma ungdomarna, säger Conny.

– Vi behöver fortsätta se språk som en kompetens för att möta språkkrav och lindra utmaningar inom kompetensförsörjning, avslutar Conny.

Elsa Lyon på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

– Många undersköterskor och vårdbiträden är utrikesfödda. Det är viktigt att fortsätta med språkutveckling och skapa strukturer för att kompetensen inte ska gå om intet och den stora samhällsinvesteringen som har gjorts, säger Elsa.

– Var tredje nyutbildat språkombud känner att de behöver mer stöd. Detta måste vi fånga upp. Kompetens är en färskvara, vi måste se till att behålla den, säger Elsa.

Tack till alla som deltog på Rikskonferensen 2023!

Vi skickar också ett speciellt tack till alla utställare som var med:

• Gleerups utbildning AB
• Go Care/Senior Life AB
• HypocampusCare
• Laerdal Medical
• Liber AB
• Medlearn
• Sanoma Utbildning AB
• YNOLENS AS

Vi återkommer med datum för Rikskonferensen 2024. Håll utkikt på webbplatsen!