Spännande studiebesök och viktiga möten när yrkeshögskolan i Tammerfors gästar Vård- och omsorgscollege

I maj fick Vård- och omsorgscollege besök av Ella Hakala, Sari Myllymäki och Terhi Tapaninen, universitetslärare från Tammerfors yrkeshögskola. De kom till Sverige för få veta mer om hur vi arbetar med språkutvecklande arbetsplatser och träffa experter på konceptet språkombud. Under det tre dagar långa besöket uppstod många spännande möten och samtal med fokus på språket i arbetslivet.

 I Stockholm togs Sari Myllymäki, Ella Hakala och Terhi Tapaninen emot av Olga Orrit, språkutvecklare på Vård- och omsorgscollege och Aisha Amin, regional processledare på Vård- och omsorgscollege Stockholmsregionen. De två hade tillsammans förberett studiebesök på språkutvecklande arbetsplatser, och möten med bland andra verksamhetsutvecklare, chefer och språkombud. Dessutom deltog Susanne Bäckstedt, undervisningsråd på Skolverket, för att berätta om det stora uppdraget att utbilda språkombud som Vård- och omsorgscollege fått, och som pågår under 2022-2023.

Utbildningar i språk behöver kopplas till arbetslivet

Av Sari, Ella och Terhi fick vi veta att yrkeshögskolan i Tammerfors har utbildningar till hälso- och sjukvård, vård och omsorg, programvaruutveckling, miljötålighetsteknik, internationella affärer och entreprenörskap. Andelen utländska studenter är hög, och i ständigt växande. Det är de glada över, men det kräver också att de kontinuerligt arbetar med att utveckla metoder för flerspråkig undervisning, och en pedagogik som ökar den språkliga medvetenheten både i klassrummet och på praktikplatser som tar emot studenter.

Sari Myllymäki undervisar i svenska, ett ämne som i Finland är obligatoriskt för studenter från Finland, Ella Hakala och Terhi Tapaninen i finska som andraspråk. Men deras uppdrag på yrkeshögskolan i Tammerfors är inte enbart att undervisa i de två språken, utan också att arbeta med projekt kopplade till finska språket i arbetslivet. Genom det arbetet har en insikt vuxit fram – i  Finland saknas strukturer för utbildning i finska som andraspråk kopplade till språkutvecklande arbete i arbetslivet. Därför skriver de just nu på en ansökan till Europeiska Socialfonden om medel för att ett projekt med syfte att bland annat utveckla en liknande modell som konceptet språkombud.

Spännande möten med undersköterskor

Under dagarna i Stockholm fick gästerna besöka en språkombudsutbildning som hölls av Emma Hedlund på MoA lärcentrum i Älvsjö. Där lyfte deltagarna de utmaningar som möter den som lär sig ett nytt språk som vuxen. En av utmaningarna är att många tycker att det är svårt att prata med chefen. De blivande språkombuden, som är undersköterskor, tog upp att en anledning till detta är att flera av deras kollegor kommer från kulturer där underordnade inte ska säga vad de tycker och tänker till chefen. De är vana vid att chefen bara pratar med de anställda om de har gjort något fel. Därför finns det ofta en stor rädsla för att svara fel, eftersom fel svar kan tolkas som att personen inte klarar av jobbet. Dessutom leder den stress som uppstår i en sådan situation till att det blir svårare att förstå frågorna. En konsekvens blir att vissa hellre är tysta än pratar med chefen under till exempel ett medarbetarsamtal.

Deltagarna på språkombudsutbildningen var också överens om att chefer är för ”osynliga” ute på avdelningarna. De menade att cheferna skulle behöva jobba på golvet ibland, lära känna sina medarbetare, bli en del av arbetsplatsen och förstå kulturen. På frågan om vad språkombud kan bidra med lyfte de särskilt fram att språkombud kan ta upp frågor om hierarkier och kulturskillnader, både med chefen och sina kollegor, och skapa förståelse för varför vissa inte pratar i sammanhang där chefen är med. En annan viktig sak som språkombud kan göra är att förbereda sina kollegor inför möten, till exempel genom att gå igenom frågorna i förväg, och låta den som behöver få träna på att svara.

Studiebesök och samtal med experter visar vägen

I programmet för de tre dagarna ingick även ett besök på äldreboendet Ametisten i Solna. Där berättade verksamhetschefen Roya Zand om deras arbete med språkutveckling, och hur satsningen på språkombud har lett till både till färre avvikelser kopplade till läkemedel och bättre rutiner. Rutiner som i sin tur har lett till färre vårdskador. De fick också träffa Mona Zakeri, kvalitetsutvecklare för vård- och omsorgsboende på Solna stad som betonade vikten av arbetet med språk och språkutveckling som en viktig pusselbit för kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Aisha Amin och Roya Zand

På Karolinska Universitetssjukhuset (Gastroenterologi Endokrinologi) berättade undersköterskan och språkombudet Robert Filhm, och verksamhetsutvecklare Liselotte Björk om hur de arbetar med språkutveckling för att höja patientsäkerheten,  bland annat genom en digital plattform. De lyfte också fram att deras satsning på språkombud har bidragit till att öka patientnöjdheten.

Robert Filhm och Liselotte Björk

Besökarna från Finland fick också träffa Katarina Lagercrantz All, forskare med fokus på lärande och delaktighetsprocesser i yrkeslivet, som bland annat berättade om två kurser i språkutvecklande arbetssätt som ges på Stockholms universitet. 

Studenternas finska räcker inte till i arbetslivet

Förutom studiebesöken deltog Sari Myllymäki, Ella Hakala och Terhi Tapaninen på två digitala möten. Ett med språkombudsutbildarna Mari Hagstein och Sara Rösare, ett med Nätverket för språkutvecklande arbetsplatser som drivs av VO-college och parterna Kommunal, SKR, Vårdföretagarna, Sobona och Fremia. I nätverket ingår även Eva Stilling, språkkonsult och utbildare, och Aina Bigestans från Nationellt centrum för svenska som andraspråk på Stockholms universitet. Här utbyttes många erfarenheter om möjligheter och utmaningar. Bland annat det faktum att undersköterskor i Finland har en längre utbildning än undersköterskor i Sverige, men att deras finska ändå inte räcker till i arbetslivet.

Finland har förutsättningar att lyckas

Efter tre intensiva dagar tyckte Sari Myllymäki, Ella Hakala och Terhi Tapaninen att de förstod mycket mer om hur utbildningarna för språkombud, språkombudsutbildare och chefer är upplagda och hur olika verksamheter arbetar för att skapa språkutvecklande arbetsplatser. Den nya förståelsen för både utmaningar och lösningar kommer att hjälpa dem att utveckla sina idéer vidare, och de var överens om att Finland absolut har förutsättningar för att lyckas med något liknande konceptet språkombud.